Jo det är bra
Så om någon frågar mig frågan
- Hur är det?
Ska jag då vara ärlig och säga som det är, eller ska jag le och säga :
JO, DET ÄR BRA.....ibland kommer jag nog göra det, men ibland komemr jag nog att säga :
NEJ det kunde varit bättre!!!!
Känner så väl ien mig i det där! Men för ett par år sen bestämde jag mig för att vara ärlig o svar som det e o inte bara säga att det e bra när det inte e det. I verige e det en standrad fråga som man bara förväntar sig ett o samma svar på . Så i början blev folk lite förvånade! Men jag kände mig ärligare mot mig själv o slapp o ljuga, för e det inte bra så ska man inte säga det.
Ja varför är det så lätt att bara svara att allt är bra? Men sen känner man väl att man inte vill säga hur det är "på riktigt" till alla människor heller kanske..Jobbigt när det är som du beskriver, hoppas det går över fort. Jag kan skatta mig lycklig som har tre tonåringar som är väldigt lätta att ha o göra med, men de (killarna) hade nog sina jobbiga år som små då de bråkade jättemycket, nu är det lugnt o skönt, o det hoppas jag det blir hos er med så småningom, kram
Ja, det är svårt det där.. hitta balansen med vem man kan säga det till... en del kan ju ta sånt hel fel, när man öppnar sig direkt! Det gäller tyvärr att ta det med rätt personer... Mig kan du alltid vara ärlig med o berätta att allt inte är bra (lyssnar alltid) - har ju själv sådana perioder med diverse RYGGPROBLEM :)
KRAM
LÄS MIN BLOGG! den oretuscherade blondinen
Ja, det är sådana dagar då man bara vill dra något gamalt över sig. Stå på dig, man beöver inte alltid vara glad och ha ett smile på läpparna. Riktiga vänner bryr sig inte om du inte ler tillbaka just den dagen.
Kram på dig!