Livet
Sitter just nu och ser på "Annas Eviga" ett tv-program på tvåan.
Denna gång handlar programmet om dödskamp på nätet, att det finns så många som bloggar om sin sjukdom.
Med i programmet är Lotta Gray som har bloggen Vimmelmamman.
Jag har följt Lottas blogg länge och tycker om det hon skriver, det kan inte vara lätt att vara drabbad av en svår sjukdom, dessutom vara en småbarnsförälder....
Lotta säger själv i programmet att hon läser flera "cancerbloggar", detta gör hon för att hon vill se sanningen i vitögat, hon vill veta hur det går till när man dör....
Psykologen som var med i programmet tycker att vi ska våga prata mer om döden med varandra..inte vara så rädd för att fråga någon hur de mår....
Jag själv har svårt för àtt när någon har dött säger man: "Ja xx har gått bort eller xx har somnat in....varför säger man så?? Personen har faktiskt inte gått bort, gå bort gör man till ex. kalas. Somnat in är ju egentligen ännu värre...SOMNAT IN..ja men då måste man ju vakna igen...
Nä personen har ju faktiskt dött och vad man nu tror på så har personen kommit till någon annan plats.
